Klockan är strax åtta och Meja har precis somnat om och jag är helt slut. Klockan sex i morse tyckte hon att det var dags att gå upp, och det var bara att acceptera och gnugga gruset ur ögonen. Hon fick komma över och ligga i våran säng och mysa, men sedan hon har börjat kunna ta sig fram själv så blir det lite mindre mys och mer hyss.
Jag tror det tog en minut innan hon hade fått syn på lampsladdarna som hänger längst väggen, tagit sig dit och ryckt hårt i dem. Vi måste verkligen fixa en sänggavel. Jag gav upp och så gick vi ner på nedervåningen. Meja fick leka på sin matta medan jag satte på kaffe, och innan jag ens fått i ett filter hörde jag ett brak och rusade in i vardagsrummet. Då hade hon kravlat sig bort till ställningen med verktyg till kakelugnen och vält en över sig. Puh.
Jag slet upp Meja men hon verkade inte ha gjort sig så värst illa, för hon nöjde sig med att få komma upp och få nappen och inga märken hade hon fått. Sedan satt hon faktiskt stilla en stund i soffhörnet och gnagde på ett paket pappersnäsdukar så att jag hann plocka ihop verktygen och ställa undan dem på säkert avstånd.
Sedan lekte vi en stund och sedan var hon så trött att hon bara ville gnugga sig i ögonen och gnälla.
Jag gick upp med henne men väl i sängen ville hon bara stå på alla fyra och försöka ta sig upp med hjälp av spjälorna, herregud jag måste verkligen flytta ner madrassen ett snäpp så att hon inte trillar ur!
Tillslut somnade hon i alla fall, efter lite krigande med saltlösningen och näsdukarna.
Hmm, få se nu. Jag skulle fixa sängen, bygga en sänggavel... vad var det mer... jo just det, tvätta filten på mattan som hon hann kissa ner innan hon rev ner eldverktygen...
Sedan måste vi handla och laga mat för Meja har absolut ingenting i frysen och det har blivit burkmat alldeles för många dagar i rad nu. Puh.
Det tar sannerligen på krafterna att ha en unge som kan förflytta sig själv.
Vad hände med den lilla bebisen som så belåtet låg i babysittern och lekte med träfigurerna på lekbågen?
I söndags tog jag och Meja bussen till Stockholm eftersom Jonas redan var där. Han hade varit ute med kompisar kvällen innan och mådde lite... sådär. Men vi lyckades ändå åka och köpa en bäddsoffa, tack vare att mamma kunde ta Meja under tiden, och den blev jättebra i lägenheten! Nu har vi även sovit en natt i den och det funkar prima.
Igår kom fastighetsskötaren över också för att byta låskolv (vi fick bara två par nycklar eftersom den förra hyresgästen tappat bort ett par) så att vi skulle få tre par och slippa oroa oss för att en nyckel fanns på vift.
På samma gång fixade han en dålig strömbrytare i hallen och skruvade åt ett vägguttag (som Meja för övrigt är väldigt förtjust i så det kändes ju bra). Han visade hur barnlåset funkar på spisen, var vi kan hitta sopsorteringsrum och grovsoprum och sopnedkast, bastu och de fem tvättstugorna som hör till området. Jag var helt paff, funkar det verkligen så här bra?
Och detta var utan att jag ens själv behövde ringa, det var sådant de själva noterat vid besiktningen.
Jag har aldrig varit hyresgäst förut "på riktigt" utan bara bott i studentlägenhet, i tredje hand och i bostadsrätt. Kan det verkligen vara så bra att man bara ringer ett nummer och så kommer en kille bums och fixar?
Ännu gladare blev jag när jag uppsökte tvättstugan (den i samma port) och upptäckte att den var helt nyrenoverad med sprillans ny utrustning och ett superfint torkrum.
Adjöss torkställningar över hela lägenheten!
Nej, jag är verkligen helnöjd med lägenheten. Hoppas att det kommer att funka bra att bo där trots att den är så liten... Men å andra sidan har vi ju en jättepark precis utanför och öppna förskolan femtio meter bort och hela Stockholm att roa oss i. Det ska nog gå bra!
Jag och Meja är på IKEA och tittar på alla roliga prylar på barnavdelningen. Den här fjäderskruden till exempel, fanns det sådana roliga grejer på IKEA när vi var små? Det kan jag inte minnas?
Och Meja har en påse med petskydd för eluttag i handen, sedan kan hon krypa till det där eluttaget i väggen bäst hon vill...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar