Ett av mina absolut bästa inköp i babyprylsväg: en plasttallrik med sugpropp under! Genialt. Meja kan nu, efter att jag matat henne, sitta med oss när vi äter och pilla i sig små bitar av olika slag, till exempel ärtor eller laxbitar. Till det dricker hon vatten och gnager på smörgåskex.

Idag fick hon äta sista skedarna köttfärssås själv. Det gick väl... sådär. Men hon var nöjd och glad i alla fall, och jag hade ett varmt bad förberett efteråt. 

Meja går igenom posten iförd sin finklänning. En sommarklänning med blommor och fjärilar som hon fick för jättelänge sedan men som har hängt i garderoben i väntan på att växas i. Och hur fin hon än är i den (och alla andra klänningar) så är hon ingen klänningstjej. Det är väl kanske inga bebisar, vad vet jag, men Meja är i alla fall alldeles för rörlig och vild för att uppskatta dessa plagg. Hon snavar på kjolen när hon ska resa sig, trasslar sig när hon går med vagnen och saknar mjuka knän att krypa mot. 

Jag som hade tänkt att hon skulle få vara lite kalasfin i morgon när vi ska på dop, men det får nog bli det som Meja gillar allra mest: bomullsbody och byxor, med strumpor med halkskydd under. 

Det viktigaste är ju faktiskt att hon trivs. 

Men en liten bild hann jag få i alla fall innan jag gav upp och tog av henne klänningen:

I morgon efter dopet drar vi till Barcelona, håll tummarna för att Meja sover snällt på planet ner och slipper besvär med öronen!

Fascinerad

Det går knappt en dag utan att jag fascineras av min dotters utveckling, hur hon nyfiket och med sådan livsglädje och energi lär sig nya saker och utforskar allting grundligt. Hur hon lär sig så snabbt och plötsligt kan saker som vi inte ens har märkt. Idag till exempel upptäckte vi att hon kan stå själv i flera sekunder utan att hålla sig i någonting alls, hon bara står! Och så tillslut sviktar balansen, men då tar hon elegant emot sig med händerna så att hon hamnar i krypställning och så kryper hon iväg. Eller så landar hon på rumpan, och så sitter hon där så fint. Efter det har jag ställt henne "fritt" varje gång jag lyft henne ur barnstolen eller har haft henne i famnen, och det fungerar hela tiden. När sjutton lärde hon sig det liksom?

Hon går ut efter möbler nu också, tar sig fram längst hela soffan eller från en köksstol till bordet och sedan en annan stol. Och nyss satt jag i soffan och betraktade henne, utan hennes medvetande, och blev precis så där stolt och förälskad som bara mammor och pappor blir över sina barn. Hon höll nämligen på att pilla med låset på en resväska, och så fick hon syn på en napp som låg kvarglömd i gåvagnen. Då kröp hon dit, satte nappen i munnen (först upp och ner men det rättade hon till) och reste sig sedan med hjälp av gåvagnens handtag för att nå tunnan där en pastaslev som Meja älskar skymtade. Med ett grepp om tunnans kant släppte hon handtaget på gåvagnen och tog upp sleven och så satte hon sig ner och lekte med den på golvet.

Gulligt!

Meja och hennes kusin Ludde leker och samsas om gåvagnen som är lastad med tofflor. 

Hur gulliga är dom inte? Man smälter ju!

En härlig kväll

Igår var verkligen en härlig lördag, solig och fin och med massor av skratt och gamla minnen!
Jag och Meja tog bussen vid ett till Tyresö och hem till Åza för att hänga lite med alla gamla tjejkompisarna som man tyvärr träffar alldeles för sällan nu för tiden!
Hur som helst så var vi där, jag och Meja och Åza med hennes Licia och så Li och hennes lilla Lucia (som inte alls är så liten längre utan går på dagis och går omkring som om hon aldrig gjort annat!) och så Alex, Gilda och Emilie (som ska flytta till New York om några dagar, herregud!) och Sara. Vi fikade och lekte med barnen och skrattade åt gamla minnen från åratal tillbaka och hade det så himla roligt! Vid halv fyra kom Jonas och hämtade Meja och de åkte hem för att leka med Mejas farmor och kusin Ludde.

Jag var kvar och njöt av att prata med tjejerna i lugn och ro utan att bli avbruten stup i ett för att hindra Meja från att gå i trappan / lyfta undan Meja från fönstret / rusa efter Meja när hon kryper iväg från rummet / etc etc. Drack varmt (!) kaffe och fick gå på toaletten i lugn och ro. Haha :)

Lite senare åkte vi allihop in till stan och gick på La Cucarachas bakficka för lite tapas och vin. Anna-Karin kom också, och så beställde vi god mat och hade det supermysigt.
Runt elva började dock ögonlocken bi tunga och jag visste ju att jag skulle upp och mata Meja på natten och även gå upp med henne vid halv sex (Jonas den stackarn fick börja jobba vid fyra i morse för att de måste ställa om alla system till sommartid) så då tog jag tunnelbanan hem till Fruängen och min fantastiska familj.

Meja vaknade innan jag hunnit somna och ville ha mat, och det passade perfekt för då fick jag gosa lite med henne medan hon drack sin välling. Känslan är så fantastisk av att få vara ute med härliga vänner och så komma hem till världens finaste och goaste lilla bebis och krama henne så hårt att hon protesterar! Och så förstås Jonas, men han låg mest bara och snarkade och sov.

Men nog märks det att man inte är ute ofta, eller över huvudtaget barnfri, för jag fick inte med mig någon handväska utan hade bara alla personliga tillhörigheter som vanligt löst i skötväskan. Jag fick låna en väska av Åza, men ändå. Varningstecken, jag måste gå ut utan barn oftare!
Meja hade förresten däckat redan vid halv sju, fullständigt slut efter dagens alla intryck och äventyr.

Om en vecka åker vi till Barcelona, då hoppas jag att vi kan få barnvakt någon kväll (Jonas föräldrar åker dit samtidigt) så att jag och Jonas kan gå ut bara vi, det tror jag inte har hänt sedan Meja kom.
Och helgen efter ska vi på 30-årsfest och då ska Meja sova över hos mormor ensam för första gången. Spännande!

Parkhäng

+ 22 grader i solen!

Då kan man ju såklart inte vara inomhus tyckte Meja och pekade på lekparken utanför. Jahapp. Kom så gick vi.  

Mycket bekvämt med lekpark och gräsytor precis utanför... 

Meja gungade och jag åt årets första glass!

 Hur söta är inte de här små skorna? Äntligen har hon växt i dem, de har stått på hyllan i Mejas rum och väntat i flera månader ända sedan hon fick dem (tack fina Sara!) 

Vilken vår!

Igår måste ha varit den absolut skönaste dagen hittills i år, vilken vår!
Jag och Meja blev bjudna på våfflor hemma hos Mejas morfar på Söder och efteråt gick vi ut och gungade.
Mejas morfar älskar att gunga, och jag också. Blir vi tre generationer storgungare kanske?

Sedan fick vi en massa stringhyllor av honom som vi ska ha i köket. Kommer bli så himla fint!

Det börjar dra ihop sig inför Barcelonaresan, hur sjutton ska man packa? Bara Mejas blöjor och grejer tar ju typ upp en resväska! Det mesta får vi väl köpa där nere, bara ta med lite av hennes grötpulver och några flaskor. En liten vattenkokare som vi har att koka kvällsgröt och nattvälling med på hotellrummet. Sedan får man köpa flaskvatten på plats, och wipes och sådant. Jag hoppas dock att det finns bra parfymfritt sortiment, jag är stor motståndare till parfymerade hygienprodukter till både oss och Meja. Utomlands brukar det jämt vara parfym i allt, men å andra sidan blir det ju för tungt att ta med precis allting. Barcelona är ändå en modern storstad i Europa resonerar jag. Lite koll måste de väl ha? 

Jag ska försöka hitta ett bra regnskydd till vagnen också innan vi åker, ett sådant där vanligt svart som man vecklar ut och fäster runt hela vagnen med resår. Det regnskydd som tillhör våran vagn är helt värdelöst, hård plast som tar flera minuter att spänna på och som tar upp hela förvaringskorgen under när det inte används. Förvånande uselt för en annars mycket bra vagn. 

Idag blir det Öppna förskolan här i Fruängen, var alldeles för länge sedan vi var där nu. Av någon anledning har alla torsdagar på sistone varit fulla av annat, men nu jäklar blir det lek och bus hela eftermiddagen! 

Nedräkningen inför Barcelona

Så där ja, nu kan vi åka tycker Meja. Solhatten på, det viktigaste packat. 

Den första utefikan!

Vi kom upp till landet tidigt i måndags morse, vi åkte direkt när Meja vaknade för att komma före alla köer och för att få en så lång vistelse som möjligt ute i huset. Vi stannade på Flygfyren i Norrtälje för att handla lite, bland annat grillkorv och korvbröd, för vi hade bestämt att den här gången skulle vi ta fram grillen och vara utomhus så mycket som möjligt. Och när vi kom fram hade det töat en massa, det var barmark på nästan hela framsidan. Men så började det snöa, och snöandet eskalerade, och det tog väl ungefär fem minuter så var hela tomten helt översnöad igen. Fy fan vilken besvikelse! 

Istället blev det inomhusmys och på kvällen blev vi bjuda på middag till Jonas föräldrar ute på Rådmansö, så det blev ju ganska trevligt i alla fall. 

Och på tisdagen var det plusgrader och töade som sjutton, så framåt lunch var det så pass skönt ute att vi kunde ta ut ett par stolar och lite fika. 

Riktigt skönt var det där i solen till ljudet av droppande och smältande snö!

Varm choklad och kanelbullar, funkar i alla väder

Meja får smaka kanelbulle för första gången... mums!

Meja nio månader!

Längd: 69 cm
Vikt: 8550 g
Klädstorlek: 74 (men jag har upptäckt precis att hennes leggings i 74 börjar strama i midjan!)
Bästa leksak: En slags bok av trä med djur i som är finfin att gnaga på, den mjuka bollen, en gammal såpbubbleburk, vispar och andra köksredskap, mobiltelefoner och fjärrkontroller. En slags myrsloksgiraff som ser ut som en ost i plast som hon fått av morfar. Ohyggligt ful med tydligen suverän att bita på.
Gnager annars gärna på stickkontakter eller vredet på elementet.
Favoritplagg: Body och leggings. Strumpor med halkskydd på.
Senaste upptäckten: Att gå med gåvagn!
Tycker om att göra: Resa sig mot saker, flyga högt upp i luften, pilla på grejer och leka tittut.
Tycker inte om att göra: Klä på sig, byta blöja (Meja försöker alltid krypa samtidigt, inte alltid så lyckat)
Äter: Det mesta. Mycket barnmat på burk men också gröt, välling (majs eller havre), frukt och majskrokar. Smörgåsrån och smakbitar av det vi äter som till exempel leverpastej, grapefrukt eller olika grönsaker.
Dricker: Vatten. Meja älskar vatten.
Skrattar åt: Olika typer av ljud, att bli kittlad, av flyga högt och gunga.
Somnar: ca 19:00
Vaknar: Ca 06:00, ibland 05:00 och ibland 07:00. Sover att par timmar på dagen uppdelat på 2-3 gånger.
Bästa vardagspryl: Allt man har till hands! En sked eller en strumpa duger finfint som leksak en ganska bra stund. Har fyllt nedersta lådan på landet med ofarliga grejer som Meja kan plocka med under tiden vi lagar mat eller tömmer diskmaskinen.

Månadsbilden, rätt skarp trots att Meja inte är still många mikrosekunder. Tur att kameran har en inställning för rörligt motiv... 

Den fula ostgiraffen får vara med på bild också. Både fötterna och öronen har perfekt storlek för att komma åt långt in i munnen. Om man klämmer på den så pustar den ut luft också, och det tycker Meja är festligt. Så allt är förlåtet. 

Hon går!

Men stapplande små steg och ett stadigt grepp om handtaget på sin gåvagn gick Meja flera meter!
Jag fick det på film, men den törs jag inte lägga ut här eftersom hon är spritt språngande naken på filmen.
Samma dag åkte vi till landet, och där har hon en annan gåvagn (den som numera är en amazon) men den vill hon inte alls gå med. Den är en billigare variant och därmed inte lika stadig. Minsta bakvikt och hon får hela kärran över sig. Nä, då är vagnen från Brio bättre.
Båda kostade dock lika mycket, 75 spänn på myrorna.

Meja har aldrig varit så mycket för att sitta ner, varken på golvet eller i babysitter. Hon vill nästan alltid stå eller gå. Så har hon alltid varit, så jag misstänkte att hon skulle bli tidig att gå. Frågan är nu om jag behöver oroa mig mer nu? Hon har ju krupit ett tag och reser sig mot allting precis hela tiden, så hon har ju kunnat nå grejer och sådant ganska länge.
Dessutom är det ju ett tag kvar tills hon går själv, utan gåvagn.
Då är det nog värre att hon har börjat stoppa allt i munnen. Gärna små flisor av näver eller papper som hon hittar i vedkorgen, eller smulor under köksbordet. Man får vara som hök.
Men det är roligt också, hon har fantastisk finmotorik och pincettgreppet utövar hon utan några som helst problem. När vi äter brukar hon få lite smakbitar på sin lilla bricka och så sitter hon där och pillrar i sig bit för bit. Hälften hamnar i knäet och hälften i håret, men ändå.

Hon har börjat sova i eget rum också, när vi är på landet alltså.
Det är jätteskönt för oss alla tre, Meja sover mycket bättre där och jag och Jonas kan ligga och läsa eller spela eller prata på kvällarna i sovrummet. Jag fattar inte varför vi inte har gjort så tidigare, det är ju inte jobbigare att gå in dit med flaskan när hon vill dricka sin nattvälling egentligen. Det jobbiga är ju att gå upp överhuvudtaget. Det var när vi hade gäster senast som jag och Jonas sov på madrasser i Mejas rum och bar in spjälsängen dit som vi bestämde oss för att den lika bra kan stå kvar. Ett mycket bra beslut.

Bambi kom på besök i trädgården

Meja kan själv. Dagens rätt: lasagne

Efteråt brukar det behövas ett bad, och Meja passar på att äta badankan till dessert. 

Om jag lyckas få till en ny film lägger jag upp den. Men det är inte alltid så enkelt, eftersom man måste vara beredd om Meja rasar under sin färd. 

Hörnan

Meja har fått sig egen hörna i lägenheten, sitt rum har hon ju på landet. 

Hyllorna har inte kommit upp än (jag har tagit hem slagborren från landet men glömde förstås skruv och plugg) men annars börjar det likna något. Den gröna tunnan fungerar både som förvaring (att städa undan går på ett kick när man bara kan rafsa ihop alla prylar och lägga på locket) och trumma. 

Spjälsängen är ju som bekant lila numera. 

 Tavlan över sängen är lite av ett hopplock:

Ramen från IKEA, den prickiga bakgrunden är presentpapper som jag fick när jag handlade i en järnaffär härom veckan, ugglan från Lagerhaus och bokstäverna är träbokstäver från Panduro som jag målat gröna. 

Meja tycks redan gilla böcker. Bra smak har hon också. Bamse blir det nog en hel del framöver...

Medan Meja röjer och river kan man ibland hinna slabba i sig en halv grape. Den stunden är ovärdelig!

Vårkänsla på landet!

Visserligen ligger det fortfarande en hel del snö kvar, men när solen skiner och plusgraderna kryper uppåt tio så kan man ju inte undvika att ryckas med av vårkänslorna! 

Vi har haft en fantastisk helg på landet med god mat och bra film och massor av lek och bus och en del nyttiga insatser också. 

Här är en som verkligen njuter av våren. 

För att kunna rulla vagnen över skaret behövde vi de stora hjulen fram, ett moment man gör på två sekunder med våran vagn. Man bara trycker in två knappar och fäller hela styret bakåt. 

Fenomenalt. 

Här står vi och spånar hur vi ska placera ut utemöblerna. Snart. Mycket snart. 

När vi kom tillbaka till stan vankades det fika på stan och då blev det tuben. Skönt att slippa ha bilen med sig till stan, och roligare för Meja! 

Visst har hon blivit stor? Känns som om hon växt flera centimeter bara under helgen! 

På väg hem. Meja har lärt sig applådera och sjunger gärna till det, och håller låda timme efter timme. 

Jonas  börjar se lite trött ut va...? ;-)

Meja räds inte

Meja räds inte den stora krokodilen utan klappar den fint på nosen istället. Men så är det ju förstås en snäll krokodil också, som bor under Mejas säng och äter upp alla dammråttor. 

Meja har blivit erbjuden plats på en förskola här i Fruängen, i slutet på augusti börjar hon. Tänk vad snabbt det går! Förskolan är jättefin med en enorm gård med bärbuskar och gräsmatta, lite skillnad från dagiset jag gick på... det var en lokal i ett vanligt hyreshus på Söder med en rätt trist gård med mest stenplattor. 

Om ett par veckor ska vi gå dit och träffa personalen och titta på lokalerna. 

Till hösten börjar jag förhoppningsvis min utbildning också, jag har sökt en folkhögskola inne i stan med en högskoleförbredande kurs. Skolan verkar bra och ämnena jag ska läsa roliga, så jag hoppas verkligen att jag kommer in! Det vore skönt också att ha lite kortare dagar under Mejas första år på dagis, man börjar tidigast halv nio och slutar senast halv fyra. Sedan har ju Jonas bra tider på sitt jobb för sen lämning eller tidig hämtning också, så det kommer ju lösa sig oavsett, men ändå. 

Tänk att den här lilla grodan snart ska börja på förskola, få alldeles egna kompisar och hänga sina galonbyxor på sin egen hylla! 

Då får man ha egen ryggsäck också, har ni sett dom här Fjällräven kånken i miniformat? Superfina och håller ju hur länge som helst. Finns dessutom i massor av glada färger. En sådan blir det helt klart till hösten! Perfekt för en frukt, ett ombyte och en sagobok. Reflex i loggan och sittunderlag för utflykten ingår. 

Idag ska vi köpa trappgrindar på IKEA och sedan blir det en lugn och ledig helg på landet. 

Vi har massor av filmer och serier att titta på, så är det alltid när Jonas har jobbat sena kvällar. Då halkar man efter och får ägna helgen åt att titta igenom alltihop.

Morgonstund har guld i mun

Jag har börjat älska frukosten, jag som egentligen aldrig i vuxen ålder ätit en frukost och uppskattat det! 

Men nu när vi sitter vid bordet alla tre och äter tillsammans i morgonsolen och tittar på folk som hastar förbi utanför så är det riktigt mysigt! 

Meja äter gröt och dricker vatten (hon älskar vatten nämligen) och äter sina smörgåsrån. 

Jag och Jonas dricker kaffe och rostar bröd eller skivar kokt ägg på finncrisp. Ibland tar vi fil med frukt eller varsin halva grapefrukt. 

Efteråt går vi in och myser i sängen en stund, Meja får krypa och kravla och busa bäst hon vill...

Här är våran gamla volvo, som vi nu ska sälja. 

Det är inte utan att man känner sig lite sorgsen. Om man tänker på hur mycket vi har gjort med den där bilen, alla hundratals små utflykter och resor. Vi körde flyttlassen till huset med den och till BB när Meja föddes. Det är liksom lite som en familjemedlem. Lite. 

Men men, det är inte ekonomiskt hållbart att behålla den är vi har en till bil. 

Men en bild på bloggen är den värd i alla fall. 

Lycka enligt Meja

Lycka: När ingen motar bort en från datorn och man kan härja fritt med tangenterna! Om det dessutom råkar vara musik på och man lyckas pausa/starta den eller byta låt, ja då är lyckan nådd! 

Lite vardagsuppdate

Mejas trista spjälsäng i trä fick en makeover med hjälp av två färgprovsburkar från färgaffären. Billigt, enkelt och roligt. Rätt fint tycker jag faktiskt att det blev, och Meja verkar väldigt nöjd:

En lek som aldrig blir tråkig: VAR är Meja...?

... DÄR VAR HON JU! 

... Nämen... nu är hon borta IGEN?!

... TITTUT! 

och så vidare. Om och om igen. 

Det är snabba ryck här hemma, Meja lär sig nya grejer varenda dag, och jag blir mer och mer gråhårig.  Hon har lärt sig klättra i trapporna på landet, hon har börjat stoppa skräp i munnen som hon hittar på golvet och idag rev hon ner en blomkruka från fönsterbrädet. Hur har hon kunnat bli så lång så snabbt? 

Elementet är en mycket bra klätterställe tycker Meja. Så har hon tjongat i huvudet ett par gånger också.   Men skam den som ger sig... 

Den här ficklampan är en annan favorit. Vi har sådana här och där i huset som reserv ifall det skulle bli strömavbrott och de fungerar så att om strömmen går så känner lamporna av det och börjar lysa. Samma sak om man lyfter dem ur sina hållare. 

Ni skulle ha sett Meja första gången hon lyckades få upp en lampa ur hållaren och den plötsligt började lysa. Den minen. Ha ha ha. 

Jag känner mig urtråkig varje gång jag säger NEJ eller NÄHÄ eller FY åt Meja när hon undersöker alla möjliga prylar, men vad gör man? Hon ska ju prompt på dyra, ömtåliga eller farliga saker som våra datorer, sladdar som leder till tunga grejer, besickstället i diskmaskinen eller också rent snuskiga grejer som toaborsten eller något skräp under bordet som hon vill provsmaka. 

Vi försöker lägga fram grejer som hon gärna får leka med, men det är liksom inte lika kul. 

Igår och idag har hon ätit gröt i alla fall och det är jag mycket nöjd med. Ända sedan hon var dålig i magen för ett par veckor sedan har hon vägrat gröt, både den vanliga som hon ätit länge och andra sorter. Samma sak med välling. Mjölk får hon inte längre eftersom den gjorde henne så dålig, så det enda som vi kunnat ge henne förutom den vanliga maten är majsvälling. Det har i och för sig fungerat bra, men den mättar ju inte lika bra som gröt så på nätterna har det varit ett jäkla spring. Dessutom har hon haft ont i munnen på grund av tänderna, men de där satans tänderna kommer ju aldrig! 

Inte för att jag saknar dem, jag längtar inte precis efter att börja bråka med Meja om tandborstning varje kväll, men det är ju synd om Meja som ska behöva ha så utdragna besvär av det hela.