Mejas trista spjälsäng i trä fick en makeover med hjälp av två färgprovsburkar från färgaffären. Billigt, enkelt och roligt. Rätt fint tycker jag faktiskt att det blev, och Meja verkar väldigt nöjd:
En lek som aldrig blir tråkig: VAR är Meja...?
... DÄR VAR HON JU!
... Nämen... nu är hon borta IGEN?!
... TITTUT!
och så vidare. Om och om igen.
Det är snabba ryck här hemma, Meja lär sig nya grejer varenda dag, och jag blir mer och mer gråhårig. Hon har lärt sig klättra i trapporna på landet, hon har börjat stoppa skräp i munnen som hon hittar på golvet och idag rev hon ner en blomkruka från fönsterbrädet. Hur har hon kunnat bli så lång så snabbt?
Elementet är en mycket bra klätterställe tycker Meja. Så har hon tjongat i huvudet ett par gånger också. Men skam den som ger sig...
Den här ficklampan är en annan favorit. Vi har sådana här och där i huset som reserv ifall det skulle bli strömavbrott och de fungerar så att om strömmen går så känner lamporna av det och börjar lysa. Samma sak om man lyfter dem ur sina hållare.
Ni skulle ha sett Meja första gången hon lyckades få upp en lampa ur hållaren och den plötsligt började lysa. Den minen. Ha ha ha.
Jag känner mig urtråkig varje gång jag säger NEJ eller NÄHÄ eller FY åt Meja när hon undersöker alla möjliga prylar, men vad gör man? Hon ska ju prompt på dyra, ömtåliga eller farliga saker som våra datorer, sladdar som leder till tunga grejer, besickstället i diskmaskinen eller också rent snuskiga grejer som toaborsten eller något skräp under bordet som hon vill provsmaka.
Vi försöker lägga fram grejer som hon gärna får leka med, men det är liksom inte lika kul.
Igår och idag har hon ätit gröt i alla fall och det är jag mycket nöjd med. Ända sedan hon var dålig i magen för ett par veckor sedan har hon vägrat gröt, både den vanliga som hon ätit länge och andra sorter. Samma sak med välling. Mjölk får hon inte längre eftersom den gjorde henne så dålig, så det enda som vi kunnat ge henne förutom den vanliga maten är majsvälling. Det har i och för sig fungerat bra, men den mättar ju inte lika bra som gröt så på nätterna har det varit ett jäkla spring. Dessutom har hon haft ont i munnen på grund av tänderna, men de där satans tänderna kommer ju aldrig!
Inte för att jag saknar dem, jag längtar inte precis efter att börja bråka med Meja om tandborstning varje kväll, men det är ju synd om Meja som ska behöva ha så utdragna besvär av det hela.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar