Medan Jonas jobbar sin sista kväll för veckan och jag lagar mat leker Meja med prylarna i nedersta lådan, en klassiker som alltid funkar. Det här locket var kvällens höjdpunkt, samt en gammal avlagd plånbok hon hittade i en hylla.
Det är härligt att vara här, det börjar verkligen bli vår! Klockan är åtta nu och det är fortfarande ljust och fåglarna kvittrar utanför fönstren. Himlen har sakta men säkert gått från grå till blå under kvällen och nu har den en ljusrosa ton med solnedgång. Kanske, kanske blir det lite sol i morgon trots allt?
Men det är besvärligt också på ett sätt, nämligen att huset är både större och mer välfyllt med prylar än lägenheten, något som Meja med förtjusning upptäckt. Hon far runt som en skottspole mellan kakelugnen, tvättstället med klädnypor, sladdarna vid TV:n, brandsläckaren, tidningsstället och typ hundra andra spännande grejer. Efter några minuter hade hon lärt sig öppna luckorna på kakelugnen, så det fick bli en liten nödlösning. En vild Meja full av gammalt sot bland vita väggar känns som en ganska dålig kombination.
En bra sak med landet är att så fort man kommer hit så tar man sig tid till saker på ett annat sätt, och man blir mycket mer kreativ. När det lagas mat är det ofta efter principen "man tager vad man haver", idag till exempel blev det fiskgratäng med saker vi hade i kyl och frys: torskfile, potatis, spenat, persilja och dijonsenap. Gott och enkelt utan onödigt krångel.
Nu sover Meja äntligen, stackarn tampas med både tandsprickning och rinnande näsa på samma gång. Själv ska jag lägga mig i sängen och läsa en bok jag lånat av Anna-Karin. Eftersom Meja sover i sitt eget rum kan man ha läslampan tänd ordentligt över sängen, mycket skönt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar