Inget särskilt, men ändå en kul grej:
Jag och Jonas håller på som dårar just nu att fräscha upp lägenheten, och en av flera skavanker är en trasig sockel på en smal vägg i köket som sprack i samband med att vi tog upp golvet i vintras.
Vi har inte brytt oss om det förut, men nu är det alltså dags.
Fredells har precis som de flesta byggvaruhus en avdelning där man går in och plockar på sig virke och sådant. Vi bad en kille som jobbade där om hjälp, och han gav oss en såg och beskrivning av vart vita socklar fanns, så kunde vi gå dit och såga oss en lagom stor bit.
Vi gjorde som han sa, hittade ganska så snabbt rätt färg och bredd. Vi sågade av en bit, något längre än vad vi egentligen behövde, och gick tillbaka till killen med sågen och sockeln.
Han synade den och skakade på huvudet.
"Det här är till för väggar, ni måste ha en som är helt plan i underkant och som passar för just golv" förklarade han.
Sagt och gjort, vi gick tillbaka till hyllan och letade efter en bättre variant. Det tog ett par minuter, för det fanns massor av olika bredder och rundningar, men till slut hittade vi den rätta. Sågade av en bit och gick återigen bort för att få den prissatt av den unga killen.
Men just då bestämde vi oss för att driva lite med snubben, så jag tog den gamla biten med mig också.
Jag gick fram till honom, såg extra glad och stolt ut, och hivade fram den "nya" sockeln.
"Sådär ja!" sa jag belåtet och räckte fram den.
Och just då. Det där ögonblicket då han insåg att jag just kommit tillbaka med en på pricken likadan bit som innan, och innan han visste riktigt vad han skulle säga: oslagbart!
Man verkligen såg hur han tappade kontrollen på varenda muskel i ansiktet och all hans fokus gick åt att fundera över hur fan han skulle förklara för oss vad han egentligen menade.
"Haha, skojade bara" sa Jonas och höll fram den nya, rätta sockeln.
Snubben drog en lättnadens suck.
"Jag tänkte väl" sa han lättat, klottrade ner priset på en lapp och skyndade därifrån.
Okej, det var kanske inte så kul tyckte ni, men för två slitna småbarnsföräldrar som ägnat åtskilliga timmar åt städning senaste dygnen så var det en liten guldkant på vardagen. Den där stackars killens ansiktsuttryck när han såg att det var en likadan jävla sockel. Hahaha
Meja hjälper pappa att välja skruv
Vad tror ni om detta badkar, rätt fräsigt va?
Kassörskan i kassan intill våran på Fredells vände sig om när vi betalat och skulle gå och sa:
"Ursäkta, men jag måste bara säga att ni har den absolut sötaste ungen jag någonsin sett!"
Jo jag tackar!
Men det är ansträngande att ligga på topp, vad gillar ni hennes sovställning?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar