Natten gick bra!

Efter att jag skrev det där inlägget igår om de jobbiga nätterna tappade jag upp ett bad så hett att det påminde om tusen nålar mot huden när jag kröp ner i det. Jag stängde dörren ordentligt så att inte Meja skulle vakna av ljudet av det forsande vattnet, och så placerade jag senaste numret av lokaltidningen och ett glas iskallt mineralvatten på toalettstolen som sällskap.

Spegeln immade igen, svetten rann från mitt ansikte. Bra tänkte jag, nu jävlar ska jag svettas ut den satans förkylningen!

Och det tror jag fan att jag gjorde, för efteråt kände mig visserligen dåsig av all värme, men samtidigt piggare och fräschare. Jag hängde lite med Jonas i soffan (okej, vi hängde egentligen med varsin Mac, haha) och sedan gick jag och lade mig. Meja sov fortfarande i sin egen säng, och hon gjorde små ljud och suckade lätt i sömnen, så jag behövde inte ligga stel som en pinne och undra om hon lever (ja, det händer ganska ofta när hon ligger där och är väldigt tyst). Äntligen hade jag fått som jag ville, både täcke och kudde helt för mig själv i min egen säng!

Tror ni att jag kunde somna?
Nej.
Jag låg och vände mig i typ två timmar, för jag kommer liksom inte ihåg hur man sover bekvämt.
Det var så länge sedan jag sov på det vis jag ville, det har varit bebis eller gravidmage emellan, och nu minns jag helt enkelt inte? Sov jag på mage? På rygg? På sidan?
Herregud så irriterande!

Men till slut somnade jag, och vaknade först när Meja gjorde väsen av sig i sin  säng vid halv två, då var hon hungrig. Och inte undra på det, hon hade ju sovit i nästan fem timmar då!
Jag tog upp henne, och tog med hennes kudde till våran säng så att hon skulle komma lite högre upp för snorets skull. Och så åt hon i några minuter, och sedan somnade vi båda om. Så vaknade hon igen vid fyra och åt, och då fick hon andra tutten (som nu läckte lite så fylld som den var, så det var verkligen på tiden) och somnade sedan om igen.
Och nu ligger hon där på kudden och snusar så sött, och jag är kanonpigg och knappt förkyld alls längre!

YES YES YES!!
Dessutom verkar Meja ha blivit av med det värsta snorandet, för hon andas så fint genom näsan där inne utan att rossla. Kanske kan vi ta oss ut lite grann denna vackra höstdag trots allt? Peppar peppar...