Meja växer så det knakar! På tisdag ska vi till BVC igen, och då har det gått nästan två veckor sedan sist. Vi väntar med spänning på att se hennes vikt och längd, hon måste ha vuxit hur mycket som helst!
Hon har blivit mycket bättre på att fokusera nu också, hon är liksom med i matchen på ett helt annat vis än tidigare. Hon tittar på en med sina stora, blåa ögon och liksom fattar galoppen. Hon uppfattar ljud och tonfall och låter sig tröstas mycket mer än förut
Hon sover mindre och är vaken mer, det är roligt. Men ganska skönt okså när hon sover sitt långpass på dagen, då jag får lite tid att vila, äta, dricka kaffe, kanske ta ett bad. Jag kan gå på toa utan att behöva sitta och gunga vagnen och vråla "Sjörörvarfabbe" gång på gång under tiden för att undvika stortjut från Meja (ja, det har faktiskt hänt).
Jag lär mig att se och tolka hennes tecken och känna igen hennes olika läten.
Ibland slår det förstås slint, och jag tar ut svängarna för hårt. Häromdagen till exempel, när vi tog bussen till IKEA, var jag bergsäker på att hon skulle sova i minst två timmar, men hon vaknade förstås inne på IKEA och vrålade som en stucken gris. Inget jag gjorde hjälpte, så det fanns inget annat att göra än att släpa med vagn, bebis och gul varukasse och amma henne bakom en BILLY. Men men, sådant är livet. Även om offentlig amning utan förvarning fortfarande känns ganska... obekvämt.
För övrigt har hon börjat uppskatta sitt babygym på riktigt nu, hon ligger och kikar på flygplanen av tyg och slår på dem med sina små armar. Hon blir allt mer stark i både nacke och ben, och hon kan förflytta sig själv genom att ta spjärn med benen. Men det var kanske en aning förhastat av Jonas att komma inrusande i sovrummet igår morse och ivrigt ropa: "Hon kan gå! Hon kan gå!" för att hon hade gjort någon gångliknande rörelse med fötterna mot Jonas mage medan han höll upp henne i luften.
Och tur är väl det, för det runda soffbord vi har beställt anländer inte förrän om 6-8 veckor. Innan dess kommer hörnen på vårt soffbord fortsätta att vara ondskefullt vassa och inte alls passa små vinglande knubbisar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar