Jag och Meja har en speciell stund tillsammans varje dag.
Det är på eftermiddagen, när vi är lite trötta och såsiga, som vi lägger oss i sängen och lyssnar på sommar i P1. Meja får äta läääänge, som övergår i snuttande, och sedan somna med tutten som kudde.
Under tiden ligger jag och lyssnar på sommarprataren med ett halvt öra och tittar på Meja.
Jag gransar henne liksom till varenda litet fjun, varenda min hon gör.
Jag förundras över hennes lilla haka, små läppar, runda kinder, långa ögonfransar, yviga och rufsiga hår, pyttelilla näsa och kritvita ögonbryn. De små korviga armarna som hon viftar med i sömnen.
Hon är så liten, men ändå komplett.
Jag tröttnar aldrig, jag kan ligga så och bara titta på henne i timmar!
Ibland smyger jag sakta sakta upp och fixar lite kaffe, tar en dusch eller läser tidiningen i mobilen.
Men oftast så ligger jag kvar bredvid henne och somnar med näsan alldeles vid hennes hår och till hennes bebisdoft.
Det är de bästa stunderna i hela världen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar