Usch vilket dåligt samvete jag har!
Tidigare var jag och Meja på IKEA en snabbis för att äta, byta blöja och köpa en magnetlist (som förstås var slut). När vi var klara och skulle gå började Meja gallskrika och jag hyssjade henne lite irriterat, hon kan verkligen reta gallfeber på mig med sina meningslösa vrål. Särskilt när man har hört dem hela dagen och har fått alldeles för lite sömn.
Hon var verkligen högljudd men tystnade till slut av nappen och vi kunde äntligen gå ut.
När vi flera timmar senare kom hem och jag tog av Meja strumpbyxorna upptäckte jag ett litet, litet sår med lite rött runtomkring på Mejas vänstra lår. Och då förstod jag: jag måste ha råkat klämma henne med spännet till selen i vagnen där på IKEA när vi skulle göra oss klara att gå!
Ni vet så där som man ofta gjorde med hjälmen under hakan när man var liten, så att lite skinn kommer i kläm. Det som gör så fruktansvärt jävla skitont och som jag alltså hade utsatt Meja för det och sedan dessutom blivit irriterad när hon skrek av smärta och tyckt att hon var jobbig.
Sådant känns i hjärtat.
Fast du är världens bästa mamma. Kom i håg det i hjärtat också :)
SvaraRadera