Snart kryper hon, hon vill så fruktansvärt gärna. Men hon får inte riktigt ihop det sista, att hon måste upp på knä och skjuta ifrån med armarna samtidigt.
Hon sitter inte själv än heller, men vi övar.
Fast det är klart, det är inte så lätt att koncentrera sig på själva sittandet när man har fötter att undersöka.
Och mjuka skinntofflor att smaka på.
Men vem har bråttom å andra sidan? Det kommer nog så småningom...
Åh vad sött! Vad roligt, jag drömde att jag lärde Meja att krypa, jag liksom visade henne knepet när du inte såg, för att det kändes typ som fusk att avslöja hemligheten. :D Men snart lär hon sig på riktigt och på egen hand!
SvaraRaderaGott nytt år!